Varför frågan ställde jag mig många gånger under dagens cykelpass! Lite drygt 8 mil backe upp och backe ner med vinden i ansiktet större delen av sträckan. Hatar backar, hatar vind! Ont i knäna, blir inga benböj idag. 4h tog det så om inget händer så borde jag klara tjejvätterns 10 mil på mindre än 5h, vilket är mitt mål. Men frågan är alltså varför utsätter man sig för detta? varför tränar man som en galning för att göra något som både kostar pengar och som man garanterat kommer må dåligt av ( ont lite varstans och en bekant som gjorde tjejklassikern för två år sedan stydde efter varje grej)? Antar att det är känslan efteråt man vill åt, peppen av att man klarat av det! Hoppas att knäna klarar sig även denna gång, tror inte att det blir någon längre (över 5mil) tur innan det är dags att köra vättern (8/6). Är rädd att knäna inte vill vara med längre om jag kör för hårt. Får ta kortare sträcker med internvaller istället. Förvånas iaf fortfatande av mig själv, att det är JAG som gör detta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar